30 mars 2010

Var kan man bo?

Detta med bostad för oss missionsarbetare är ett speciellt kapital. Vi hyr en praktisk-för-oss bostad här som vi nu kommer att hyra ut i andra hand under 13 månader. Det har ordnat sig fantastiskt bra. Vi packar ner våra personliga bilder + lite annat, men sedan kan vi lämna det mesta som det är. Skönt.
Men att bo i Sverige är svårare. Vi 9,1 miljoner Svenskar lär bo i 4,25 miljoner bostäder, varav 1,95 miljoner är småhus. Att skaffa sig bostad, som passar vår ekonomi, i dagens öppna bostadsmarknad, är en komplicerad och ovan "djungel" för oss. Huset vi önskade köpa blev tyvärr för dyrt för oss. Men vi letar vidare.

Om ett par dagar måste vi ta ställning till att hyra en sommarstuga, som ligger ganska bra till på Tjörn. Så vi börjar med att hyra bostad. Vi får se om vi ganska snart kan köpa en av av Sveriges 4, 25 miljoner bostäder? Vi behöver både Guds och bankers hjälp, ..... plus allas goda råd. Ingvar

26 mars 2010

Xtreme III Youth Camp


Det är så härligt att få vara med bland hängivna ungdomar. Detta var min tredje Xtreme ungdoms konferens. Majoriteten av ungdomarna kom från norra delen av Thailand. 3-400 från bergen. Men det var busslaster av ungdomar ända längst nerifrån syd. De reste buss i 2 dagar för att komma hit upp. I böne-teamens rum där jag höll till mesta tiden träffade vi på en annan grupp av ungdomar en kväll. De bars in av kompisar och värdar för de var så överväldigade av Guds närvaro att de bara grät och grät. Jag påmindes om när jag mötte Jesus som 13 åring och inte heller kunda sluta gråta, jag hade ingen aning om att alla hade lämnat samlingen och de vuxna väntade otåligt på att jag skulle sluta, så att de skulle kunna stänga lokalen.
Dessa kom från ett litet samhälle i Isan- nordöstra delen av Thailand. Var och en i gruppen på 13 ungdomar hade fastat i 14 dagar innan lägret. Deras pastor hade fastat och bett för ungdomarna i 40 dagar innan lägret. De var så hungriga efter mer av Gud. Och Gud mötte dem verkligen.
Jag tror att det var många, många fler som fick uppleva Gudsmöten, och de fick bra undervisning att ta med sig i livet. Ca. 3-4000(jag har inte sett slutsiffran än på deltagarna) ungdomar som tänds för Gud och som åker hem och tänder sina kompisar o familjer, vi tror att Gud kan förvandla detta land. Kram Anna

25 mars 2010

"Jag har hittat hem".

Jag blev glad den 23e mars när jag läste i Dagen att EFK går framåt:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?ID=206610
Också: ”Eleny är medlem i EFK-församlingen New Life i Stockholm sedan 2008. "Jag kände att jag hade hittat hem", säger hon”.
Jag har just återvänt från flera stora städer i Asien, som Kolkata, Kohima, Patna, Delhi, Taipei och Bangkok. En tydlig trend är att många människor flyttar från landsbygden in i storstäderna för att plugga och jobba. Och alltför många känner sig tyvärr vilsna.

Jag gläds att vi mitt i de svenska städerna kan höra: ”Jag kände att jag hade hittat hem”.
Jag be att många fler också i Asiens storstäder skall säga: ”Jag kände att jag hade hittat hem”.
Anna är just nu på ett Universitet här i stan och medverkar i en ungdomskonf. med omkr 4.000 heltända ungdomar, som ser ut att ”hittat hem”. Ingvar

21 mars 2010

Invigning av kyrka/Mission Centre på Taiwan

Bara för några dagar sedan var jag i flera små församlingar i Kolkata. Det var trångt och varmt i små enkla lånade lokaler.
Igår var jag på en mycket fin och stor invigning här på Taiwan där Jubei Församlingen (en lokal CHC, China Holiness Church, församling) tillsammans med CHC som helhet, invigde en ny Kyrka/Mission Centre i Litoushan.
Vi missionärer får oftast Guds tilltal: Ge inte upp! Här har de kristna verkligen inte gett upp. Invigningen fick vänta 3 år pga att byggmästaren glömde förnya att byggnadstillstånd och när han väl gjorde det hade några lagar förändrats. Men måndagen 091019 blev det godkänt. Och igår invigdes byggnaden med mycket glädja. De kristna på Taiwan har byggt detta av egna medel. Redan nu pulserade det av liv i lokalerna. Vi alla saknade Eva Larsson som pga sjukdom inte kunde komma.
Jag gläds att Guds härlighet är lika verklig och lyset stark i trånga, varma, enkla lånade lokaler i Kolkata som i detta fina tempel på Taiwan och ... ut i samhälle omkring. Även är här på Taiwan. Ingvar

19 mars 2010

Pionjär-gäst i nya Mission Centre på Taiwan.

Jag måste säga Hej från Taiwan innan jag lägger mig.
1953 (när jag bara var 3 år) kom missionären och pensionären Nanny Fredriksson (undrar om vi är släkt?) tillsammans med Gullvi Carlsson till Formosa, som nu heter Taiwan och startade HFs arbete här, som blev CHC kyrkor.
Första gången jag kom hit till Litoushan var 2000 och blev då väl mottagen av Eva Larsson som då bodde här i en byggnad som nu är nerriven. Och i morgon är det invigning av det nya Mission Center här in Litoushan. Jag är just nu första gästen här i den nya byggnaden och jag är stolt att nu gå och lägga mig som förste pionjär gästen här bland 1.000tals som kommer att bo här.
Spännande att vara pionjär, också pionjär-gäst. God natt från Taiwan. Ingvar

18 mars 2010

Regn från himlen x2

Regn kommer ju alltid ovanifrån, men idag känns det som det kommit från himlen gånger 2. Luften har varit hälsovådlig rätt länge. Ögonen svider, det sticker i näsan, det blir tungt att andas, folk med lungproblem kan knappt gå ut. Vi har suckat och bett om regn. Tack o Lov idag kom svaret från Gud och från skyarna. Så nu kan vi våga andas ordentligt.
Kram Anna

Made in Japan

Under veckan har Pastor Fukono + 7 andra från Japan besökt oss. De var heltända och ville veta allt om mission. Också hur Japans kristna kan delta mer aktivt.
(Bilden är pastorer från Japan, Laos och Thailand)
Det lyfter när folk är ivriga att komma och besöka, men ännu mer när man ser nya vägar att samarbeta, över gränser. Samlingarna mellan pastorer från Japan, Thailand, Laos och Sverige …… gav oss alla stor glädje. Vi är vana vid: Made in Japan. Och Japanerna har verkligen gett oss mycket bra saker att använda. Nu ber vi också att många Japaner skall bli exporterade från Japan för att sprida Guds rike ut över världen. Anna tittade på mig när jag skriver detta och säger: Du ser glad ut! Och ....… det är sant. Jag blir glad när jag tänker på denna verklighet. Ingvar

13 mars 2010

Tid med ledarna som kan.....

Jag gillar inte korta besök, men de kan också bli givande. Fick verkligen kvalitetstid med flera av ledarna, inte minst i denna huvudstad. Nu summerar jag resan: Allt har fungerat perfekt och jag ser tillbaka med tacksamhet för alla jag mött. Tror att dessa, inkluding ledarna, nu multiplicerar sig i sina egna sammanhang. Jag skulle vilja ha med mig ett helt team, som kunde se och uppleva allt jag upplevt. Nu ser jag framemot att åka hem till Anna. Ingvar

11 mars 2010

På tåg i norra Indien

Jag är just nu på tåg från Gorakhpr till Delhi. Denna snabba resa uppstrőms med tåg har varit givande. Korta besők är bättre än inga besők. Hälsningar från Ingvar i Indien

09 mars 2010

Även där det ser hårt och stängt ut.

Att då och då komma till områden där evangelium har spridit sig maximalt, som här i Nagaland, är enormt uppmuntrande. Det lönar sig! Arbetet måste ha sett omöjligt ut många gånger bland dessa huvudjägare. Nu lär 90% vara kristna.

I morse läste jag Naga land Post. Förstås refererades det från gårdagens Internationella Kvinnodag. Också att Indiska parlamentet inte igår kunde besluta om att 33% av landets officiella ledarmöter i beslutfattningen skall vara kvinnor. Det skall återupptas idag.

I eftermiddag åker jag ner till Kolkata och med tåg till Gorakhpur och Delhi. Med mig har jag en stor portion uppmuntran att det finns hopp överallt, även där det kan se stängt och hårt ut. Ingvar

04 mars 2010

Kolkata

Mina 5 dagar här i Kolkata har varit toppen. Även om besök bland järnvägsbarnen är så nära helvetet man kan komma, ser man en iver bland dessa förvildade barn att få hjälp och komma bort från det destruktiva livet på perrongerna. De som fått smak på att leva utanför järnvägsstationen och börjar gå i skola ….. i dem lyser det av hopp i deras ögon.

Igår kväll var jag i södra Kolkata och besökte en förstadsförsamling. Det var fullt hus på en onsdag kvälls med bibelstudie. I vissa delar av stan, bland bengalerna, är det väckelse. Jag gläds att se denna positiva utveckling - mitt i denna enorma storstad.

Idag åker jag och Berndt till Nagaland. Ingvar i India

02 mars 2010

Från ‘’svin-stian till att bli omsluten i pappas famn’’

Tillsammans med några i teamet har vi just spenderat 2 dagar med undervisning och betjäning av en härlig gruppmänniskor, från 3-4 folkgrupper, men majoriteten från ett folk som utgör stor del av byggnads- och nattklubbsarbetarna i norra Thailand.


När den förlorade sonen kom närmare hemmet, så sprang pappan sin son till mötes och kramade om honom, trots att sonen säkerligen var en stinkbomb efter svin-stia och en lång vandring. Vilken härlig bild av Far, som målas upp i Lukas 15.

Den här gruppen av nya lärjungar som knappt har kommit ur sina svin-stie-kläder, men de liksom den förlorade sonen plötsligt beslutar sig för att återvända hem, hungrande efter pappas famn och törstiga på sann kärlek och att bli accepterade, dessa fick verkligen ett möte med Gud. Det var ett kungligt mottagande, det var party med tårar och förkrosselse och en överväldigande Guds närvaro. Sina gris-stie kläder blev kvar vid korset, nya vita kläder kunde skönjas genom ögon med nytt hopp och ljus. Försoning är ljuvlig!! Det här är en dag som de troligtvis aldrig glömmer för de har mött och förenats med Far genom Jesus den Älskade och korset.

Det här är ett grisigt jobb men väldigt roligt!

Kram Anna